liliesofthevalley

Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:

Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimmed,
And every fair from fair sometime declines,
By chance, or nature's changing course untrimmed;

But thy eternal summer shall not fade,
Nor lose possession of that fair thou ow'st,
Nor shall death brag thou wand'rest in his shade,
When in eternal lines to time thou grow'st;

So long as men can breathe, or eyes can see,
So long lives this, and this gives life to thee.

Det finns otaliga sätt att skada sig själv på och människan har en förmåga att hela tiden utsätta sig för obehagligheter.
Den psykiska smärtan som vi utsätter oss för tar form av en skenande fantasi som oftast handlar om något vi inte vill ska ske, antaganden om att saker och ting inte är som de ska.
   Oftast är det självförtroendet det hänger på när vi Antar att vi blivit förd bakom ljuset eller grundlurade. Det är en evig plåga att undra och tänka. Just eftersom vi utsätter oss själv för olycklighet som kanske är helt onödig och kanske inte ens existerande. Vi kan klura och pussla ihop lösningar och förklaringar, ibland orimliga anledningar till varför någon sagt eller gjort något. När vi sedan funnit det konstaterandet som sårar oss mes intalar vi oss att det är just det som har skett. 
   Det är förundransvärt hur vissa saker kan ha sådan stark inverkan på ens liv. I synnerhet killar. Helt ovetandes kan de förorsaka kaos inom en tjej.